Det fanns ett stort intresse för ASIS Swedens senaste event. Det var både medlemmar och gäster till medlemmar som avsatte lunchtimmen till att lyssna till de två föreläsningarna om skolsäkerhet och PDV.
Håkan Stors, CPP, styrelseledamot i ASIS Sweden, var dagens första föreläsare. 2024 gjorde han, som en del av sin MSc på University of Leicester en utforskande studie i skolsäkerhet i Sverige, med fokus på ensamagerande gärningsmän. Håkan komprimerade 2 års arbete till en kort presentation och gav oss samtidigt en inblick i hur akademiska studier kan gå till.
Motivationen till att göra studien fick Håkan av en ansvarskänsla för att skydda värnlösa personer från våld. Han har dessutom arbetat med oacceptabla sällanhändelser som har låg sannolikhet men hög konsekvens.
Målet med studien var att bidra till en ökad effektivitet av skolors skydd mot ensamagerande gärningsman. Genom att granska befintlig litteratur och genomföra intervjuer med beslutsfattare i skolsäkerhet, utforskade studien grundkomponenterna i problembilden och vad som görs i skolorna idag. Det framträdde en tydlig bild att alla intervjupersoner har samma uppfattning om gärningsmannens tillvägagångssätt, sannolikheten och konsekvensen av en attack, och de bedömer den nuvarande förmågan lika.
Däremot finns det skillnader i vad man gjort åt problemet, det vill säga hur man resonerat i frågan och valt att hantera det. En gruppering av svarande fokuserar på proaktiva och långsiktiga strategier, såsom att bygga bra relationer mellan elever och lärare med syftet att inte skapa gärningsmän internt i skolan. Den andra grupperingen menar att gärningsmannen kan lika gärna komma utifrån och därmed har inte trivseln i skolan någon betydelse. Därför fokuserar de på mer praktiska åtgärder såsom att hantera den direkta händelsen reaktivt genom att tex barrikadera sig för att bli ett svårare mål och därmed skapa tid för polisen att agera,
Det är tydligt att synen på om problemet kommer inifrån eller utifrån färgar de mitigerande åtgärderna.
Alla de intervjuade var också överens om att skolan inte kan stoppa ett våldsdåd, men att man kan på olika sätt fördröja gärningsmannen tills hjälp anländer.
Håkan summerade sin studie i rekommendationen att utgångsläget för en beslutsfattare gällande den här typen av risker, bör vara att besluten och åtgärderna ska skydda mot externa gärningspersoner, likaväl som interna gärningspersoner, och att man måste bygga en bra relation med polisen oavsett.
Lena Ljungdahl var dagens andra föreläsare. Lena är utbildad lärare och undervisar bland annat på juristprogrammet vid Stockholms Universitet. Hon har ett förflutet som polis, är utbildad förundersökningsledare, krisstödjare och en flitigt anlitad föreläsare. Lena har gått Polismyndighetens utbildning i Pågående dödligt våld (PDV) och hjälper kommuner, myndigheter, samhällsaktörer och företag med deras systematiska trygg- och säkerhetsarbete.
Lena är en av Sveriges främsta specialister på PDV, och har arbetat med frågan i snart tio år. Hon berättade att även om Sveriges kunskapsnivå och mognadsgrad fortfarande är låg har den ändå förbättrats avsevärt. Händelser både i Sverige och internationellt de senaste åren har gjort att allmänheten är mer medveten och mer mentalt förberedd nu än förr.
PDV är ett polisiärt begrepp som beskriver en viss typ av händelse. Den kännetecknas av ett snabbt händelseförlopp som utförs av en motiverad och väl förberedd person, som dessutom ofta är beredd på att dö i sin gärning. Gärningspersonen har som mål att utöva det dödliga våldet för att skada så många som möjligt, ofta slumpmässigt på platsen.
Polisens arbetsmetod vid PDV går därför ut på att så snabbt som möjligt identifiera och avväpna gärningspersonen vilket innebär att konfrontera och avbryta attacken på det sätt som krävs. Polisen är idag välutbildad på PDV och har tyvärr fått använda sin metod skarpt vid flertalet tillfällen.
Situationen just nu i Sverige, efter skolskjutningen i Örebro, är den perfekta stormen av låg kunskap och starka känslor.
Lena förklarar att skolledare känner just nu ett enormt ansvar, och många vårdnadshavare, lokalpolitiker, journalister och medarbetare pressar på för att något måste göras. När det krävs handlingskraft men man saknar tillräcklig kunskap om vad som är beprövat och faktiskt fungerar, kan dåliga lösningar smyga sig in. Lena varnar för att ta genvägar genom att köpa in enkla lösningar utan att ha skaffat sig kunskap, systematik och fakta. Risken är att man köper lösningar som känns bra men som inte har någon effekt på PDV.
En PDV-utbildning syftar till att minimera konsekvenserna av en PDV-händelse genom mental förberedelse och kunskap om olika handlingsalternativ. Efter teoretisk kunskap diskuterar man olika scenarion och övar lugnt och metodiskt på varje moment. Det är viktigt att rusta individen med kunskap eftersom det är personen själv som måste fatta beslut för sin egen säkerhet, där och då. Ju fler som tar tidiga beslut, och rätt beslut- desto mer minimeras skadeutfallet.
Kunskap skapar trygghet och förmåga, och räddar liv.
Men förebyggande arbete mot PDV är lika viktigt. Skolorna ser samma elever över lång tid och bör kunna identifiera riskfaktorer samt arbeta proaktivt med diverse skyddsfaktorer. En positiv bieffekt av att arbeta med dessa frågor är att man vågar ta upp och prata om svåra ämnen, och arbetar mer inriktat för att t ex förhindra att elever drabbas av utanförskap i skolan.
Lena önskar att det fanns tydligare kravställning och reglering framöver, och att PDV ingick i alla rektors- och lärarutbildningar som en grund för trygghets- och säkerhetsarbete samt brottsförebyggande arbete i skolmiljön.
Det är troligt att framtida lagar kommer att underlätta arbetet mot PDV och att nya lagkrav innebär att Skolverket behöver ta fram vägledningar och förslag på specifika åtgärder inom PDV. Lena rekommenderar också skriften Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan som vägledning för skolledning, skolpersonal och säkerhetsansvariga, men påpekar att det är en fördel att ha någon med hög kompetens inom ämnet som kan hjälpa till att tolka innehållet.
Slutligen vill ASIS Sweden tacka båda föreläsarna för att de delade med sig av sin kunskap i ämnet, och för att de på ett rakt och ärligt sätt bjöd på både reflektioner och förbättringsförslag.
Här är några länkar till resurser som ASIS International samlat på detta ämne:
School Safety and Security Resources
• Samlingsportal för artiklar, böcker, intervjuer, webinars osv
ASIS School Safety & Security Community
• 800+ medlemmar, dokumentarkiv, 700+ diskussionstrådar osv
ASIS School Security Standard – bläddra längst ned på sidan – Denna standard publiceras snart
• The Standard provides requirements and guidance for the development, implementation, maintenance, and continual improvement of a school security program.